<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN"> <html> <head> <title>Hasselsnoken</title> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=iso-8859-1"> <link href="meny.css" rel="stylesheet" type="text/css"> </head> <body link="silver" alink="white" vlink="silver"> <table border="0" align="center" width="1020" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr height="100"> <td><a href="index.htm"><img src="start1.jpg"></a><a href="utse.htm"><img src="utseende0.jpg"></a><a href="var.htm"><img src="var0.jpg"></a><a href="bet.htm"><img src="beteende0.jpg"></a><a href="hot.htm"><img src="hot0.jpg"></a><a href="lit.htm"><img src="litteratur0.jpg"></a><a href="hur.htm"><img src="hurhitta0.jpg"></a><a href="hittat.htm"><img src="hittat0.jpg"></a><a href="ormar.htm"><img src="art0.jpg"></td> </tr> </table> <table align="center" border="0" width="1000"> <tr> <td> <div id="content"><p> <b><font size="5">D</font></b>et finns en orm i Sverige som <b>ter huggorm, saknar i stort sett tnder</b> samt p ett <b>boaorms-linkande manr fngar sina byten</b>. Dessutom fredrar den att ta reptiler. <br><br> Lter det konstigt? <br><br> Du r inte ensam...det r inte mnga som har sett en hasselsnok livs levande, och det r nnu frre som kan ngot om arten. <br><br> Under 2005 gjorde jag ett examensarbete i biologi som handlar just om hasselsnoken. <br><br> Efter ett rejlt jobb med att sammanstlla den litteratur som finns om hasselsnokens liv, presenterar jag hr en sammanfattning om arten. <br> <p align="left">Nyligen av mig genomlst litteratur om hasselsnoken och lite tankar kring denna finner ni nedan. </p> <p align="right">/ <a href="mailto:info@ekoxe.se">John Persson</a> 2017-05-10</p> <br> <hr><hr size="10" color="black"><hr> <br><br> <i>--- 2017-05-10 ---</i> <br> <b>Julia L. Riley, James H. Baxter-Gilbert, Jacqueline D. Litzgus 2017. A Comparison of Three External Transmitter Attachment Methods for Snakes, <i>Wildlife Society Bulletin - Tools and Technology</i></b> <br> - Radiotelemetri r en attraktiv metod fr att f reda p hur ormar rr sig, men den tekniska biten kan vara svr. Dels kan metoderna vara skadliga, dels kan de naturligtvis pverka beteendet p frsksobjektet vilket gr underskningen i sig tmligen missvisande. I denna kanadensiska studie undersktes tre olika metoder fr att fsta sndare: limma p den, limma och tejpa p den samt fsta den med ett snre genom svansen (vilket gr att de mste svas).<br><br>Limma gav ganska mycket irritation fr ormen (samt att limmet lstes upp i vatten...), medan lim + tejp gav otcka skador med fjll som lossnar samt bldning. Metoden med att fsta sndaren genom svansen (subdermal stitch) gav i stort sett inga biverkningar alls, vilket knns en aningen mrkligt med tanke p hur brutalt det ser ut. Det var dock ganska f ormar som fick denna typ av sndare (n = 4 [varav en blev verkrd]), s mer kvantitativa studier av metoden krvs innan den kan rekommenderas. Det ser dock lovande ut!<br><br>Studien finns tillgnglig i fulltext <a href="http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wsb.748/full" target="_blank">hr</a>. Notera att det finns ytterligare ett par bilagor i form av bl.a. filmer dr de visar hur de gr. Tackar fr det! <br><br> <i>--- 2017-01-05 ---</i> <br> <b>Galarza et. al. 2015. Biogegraphy of the smooth snake <i>Coronella austriaca</i>: origin and conservation of the northernmost population., <i>Biological Journal of the Linnea Society</i></b> <br> - En genetisk studie frn land, dr det ven gjorts jmfrelser frn vriga Europa (tv datapunkter i Sverige). Resultaten visar att den lndska populationen kommer frn den centrala genetiska linjen (utav 3) i Europa med ursprung i Balkan. Fljaktligen ingen inblandning av gener sterifrn, vilket innebr att landssnokar hrstammar frn Sverige frn brjan.<br><br>Dessutom kunde tv olika grupper av hasselsnokar urskiljas p land.<br><br>D terstr ju bara att f lite mer data frn Sverige fr att bekrfta den frmodade invandringsvgen fr hasselsnoken i Sverige. Spnnande!<br><br>Den lndska studien freslr utifrn sina data att expansionen av hasselsnokarna mste ha gtt fort relativt nyligen. Lite tid fr att hinna specialisera sig med andra ord. Frgan terstr ju d vad som gller fr Sverige. <br><br> <i>--- 2017-01-03 ---</i> <br> <b>Sztencel-Jablonka et al 2015. Phylogeography of the smooth snake <i>Coronella austriaca</i>: evidence for a reduced gene pool and a genetic discontinuty in Central Europe, <i>Biological Journal</i></b> <br> - Studie frn i huvudsak Polen. Hur vet man att en art r hotad? Frutom antal individer finns det ett antal faktorer till attt ta hnsyn till: krav p miljn, gentetiskt utbyte och genetisk variation fr att kunna mta nya livsbetingeler. Denna studie har koncentrerat sig p genetiska studier av hasselsnoken.<br><br>Studien ovan r gjord av polska forskare som freslr tv olika invandringsvgar i Europa fr hasselsnoken, en sydvstlig och en sydostlig. Studien visade ven att den genetiska variationen r lg, till och med lgre n fr Storbritannien som ju r en som hyser en blygsam population. P ett fastland borde ju den genetiska variationen vara betydligt strre. I vilket fall r det ett tydligt tecken p artens begrnsade frmga fr genetiskt utbyte.<br><br>Studien r av stor vikt d det r den frsta stora genetiska studien som visar p genetisk variation av hasselsnoken. Studien har ven data frn Spanien, Italien, Grekland, Ryssland etc., vilket r en brjan i alla fall. Ryktesvis finns det ngonn studie p gng i Sverige, terkommer om den detaljen.<br><br>Den polska studien frslr att d den gentiska variationen r lg ven inom en strre population s spelar mindre populationer stor roll fr den genetiska variationen. Metapopulationer verkar d vara modellen som r att fredra i bevarandesyfte. <br><br> <i>--- 2016-09-26 ---</i> <br> <b>Valkonen & Mappes 2014. Resembling a Viper: Implications of Mimicry for Conservation of the Endangered Smooth Snake, <i>Conservation Biology</i></b> <br> - Studie frn land! Denna utgr ifrn att hasselsnoken r lik huggormen, och drmed undviker predatorer som t.ex. fglar att ta hasselsnokar, s.k. Bates mimikry. Paradoxalt nog innebr det ven att hasselsnokar sls ihjl av mnniskor d de tror att det r huggormar det rr sig om. Frfattaren freslr att ven huggorm mste finnas i tillrckligt stora populationer fr att hasselsnokens mimikry ska fungera.<br><br>Likheten mellan hasselsnok och huggorm frsls i detta fall vara mnstret p kroppen, men ven hasselsnoken beteende att platta ut sitt huvud vid fara s att det liknar huggormens, d.v.s en pilspets.<br><br>Det finns inga nya data eller underskningar i artikeln (dremot referenser till huggorm), utan r snarare en uppmaning att tnka igenom dynamiken med Bates mimikry nr bevarandetgrder stts in fr en art. I praktiken fr hasselsnoken innebr det ju att biotopen fr arten mste ven innehlla huggorm, frutom koppardlor (viktigast fr unga hasselsnokar) och gnagare. Det r en aningen invecklat att f hasselsnoken till att trivas...<br><br>Det br ven tillggas att i artikeln nmns att den effektiva populationsstorleken p land r otroligt liten fr hasselsnok och huggorm: 41,35 respektive 28,93 individer! Genetiska studier r gjorda, terkommer! <br><br> <i>--- 2015-05-22 ---</i> <br> Lite uppdateringar p vg. Har varit ett hysteriskt r, men nu blir det snart lite tid ver fr hasselsnokar. 14 fynd p artportalen hittills i r fr hasselsnoken, samt att par fynd till som ska rapporteras in av mig. Det har ven ramlat in en hel del artiklar som jag kommer att skriva om hr p hemsidan i vanlig ordning, det fr bli lite sommarlsning. Hll utkik p hemsidan och i backen efter hasselsnokar! :-) <br><br> <i>--- 2014-07-18 ---</i> <br> En intressant observation frn Gotland idag: en hasselsnok funnen i huvudhjd i gammalt betonghus (drrposten). Det spekuleras i om hasselsnoken verkligen gillar att klttra eller ej, d mnga av dessa observationer r gamla och anekdotartade. Det har dock rapporterats in en handfull rapporter som faktiskt stdjer att hasselsnoken gillar att klttra! Spnnande!<br><br>Lget i vrigt? 28 observationer p artportalen i r, varav 2 r "ej terfunnen". Jag ska ven lgga till 3-4 rapporter frn mnniskor som har mailat till mig. Det r sammanlagt ett frvnande litet antal rapporter. <br><br> <i>--- 2014-05-26 ---</i> <br> Var r alla hasselsnokar??? Endast 10 fynd i r hittills, bra mycket lgre n vad det varit p ngra r! Kanhnda att ormarna har spridit sig rejlt i det varma vrdret? Alternativet r ju att de inte har verlevt vintern s bra! Har upplevt p en handfull "skra" platser att antalet ormar, alla tre inkluderade, har minskat eller frsvunnit. Kan vara slumpen, men lite mrkligt r det ju. Ut och leta! och rapportera! <br><br> <i>--- 2014-05-06 ---</i> <br> Endast 4 observationer av hasselsnok ligger ute p <a href="http://www.artportalen.se" target="_new">artportalen</a> hittills i r! Motsvarande siffra fr frra ret r 9! Och d minns jag med fasa den lnga och kalla vren frra ret, jmfrt med den lnga och VARMA vren detta ret. Mrkligt! Ut och leta! :-) <br><br> <i>--- 2014-05-06 ---</i> <br> <b>Pernetta AP, Allen JA, Beebee TJC, Reading CJ. 2011. Fine-scale population genetic structure and sex-biased dispersal in the smooth snake <i>Coronella austriaca</i> in southern England.<i> Heredity</i> (2011) 107: 231-238</b> <br> - Brittisk studie. Hela 149 hasselsnokar fngades, dr det gick att utlsa genetiska markrer p 147 av dem. Det visade sig att hanar sprider sig mer n honor (vilket tycks vara fallet fr mnga reptiler och vriga djur med fr den delen). Hasselsnokarna var ocks ganska inavlade, dock nmner artikeln inget om inavelsdepression (blott en hnvisning till en artikel om huggormar). Det r fga frvnande att dessa hasselsnokar r lika varandra genetiskt, d de befinner sig p en och tillika frekommer i ett hgst begrnsat omrde. Nr kommer liknande studier i Sverige?<br><br> En annan intressant sak med denna studie r att omrdet dr underskningen genomfrdes r ganska mosaikartat, med en hel del barrtrd. Dessa omrden tycktes dock i vldigt liten utstrckning utgra vandringsbarrir fr hasselsnokarna. Detta stmmer ganska bra med egna observationer, dr hasselsnokar tycks vara bekvma med att frflytta sig s lnge de inte r exponerade, oavsett milj. Det finns ngon observation p artportalen dr en man hittat en hasselsnok i en granskog! Som artikelfrfattaren mycket rikigt ppekar r det av vikt att veta nr en skogsdunge faktiskt blir en spridningsbarrir. Fr en vrmelskande art som hasselsnoken r det ju en stor frdel med att kunna frflytta sig mellan lmpliga biotoper, oavsett hur korridoren ser ut. Det innebr ven att arten kan klara sig med sm lmpliga habitat, bara de ligger tillrckligt nra varandra. Vad "tillrckligt" innebr fr nog studeras lite bttre (det finns ngra f telemetristudier). <br><br> <i>--- 2014-04-23 ---</i> <br> Vdret till trots ligger det n s lnge bara 3 observationer av hasselsnok ute p artportalen, alla i stergtland! En snabb koll ute p "mina" lokaler har inte resulterat i ngra hasselsnokar heller, dock ganska gott om vriga reptiler! Det r hg tid fr hasselsnokarna att komma fram, s hll utkik och se till att <a href="http://www.artportalen.se">rapportera</a> fynden! <br><br> <i>--- 2014-02-27 ---</i> <br> Otroligt milt vder gr mig lite orolig fr att ngra hasselsnokar ska hitta fram lite fr tidigt. Vdret tycks ju g t ett hll som blir allt mer extremt, och det senaste mnet i <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=5790334" target="_new">naturmorgon</a> belyser hur extrema fluktuationer har uppsttt bland kattugglor i Blekinge. Hur det ligger till med <i>C. austriaca</i> vet ingen, mjligen nr det r fr sent och den inte hittas alls?<br><br>Blev fr vrigt lite chockerad nr en kollega berttade att han slagit ihjl mnga hasselsnokar i sina dagar hemma hos sig...<br><br>Nvl, hll utkik p <a href="http://www.artportalen.se" target="_new">artportalen</a> efter de frsta reptilerna i r! n s lnge finns det ngra skogsdlor i dvala observerade .<br><br>Det har ven dykt upp lite intressanta artiklar, terkommer med dem! <br><br> <i>--- 2013-08-21 ---</i> <br> <b>Brown S. et al. 2013. Molecular analysis of the diets of snakes: changes in prey exploitation during development of the rare smooth snake <i>Coronella austriaca</i>.</b> <br> - Brittisk studie. Avfringsprov togs frn 53 hasselsnokar, dr det utfrdes DNA-analys fr att se vilka djur hasselsnokarna ter. Ett bra initiativ, d det inte r ltt att se vad som r vad (tro mig!). Det visade sig att de t mest reptiler, och nr de blev ldre (strre) blandade de ven in gnagare. Intressant r att det faktiskt fanns med mindre vattensalamander och daggmask p menyn, om n i sm mngder (det tycks dock inte har gjorts ngon skillnad mellan knen?). Ngra vanliga snokar samlades in samtidigt som jmfrelse, och de var bredare i sitt fdoval n vad jag kunnat frestlla mig; de t allt frn frvntade amfibier till reptiler och gnagare. En hgst nyttig studie med andra ord som borde upprepas i Sverige! P samtliga arter ormar skulle jag vilja fresl!<br><br>Slutsatsen av studien r att unga hasselsnokar r beroende av en bra tillgng till dlor under sina frsta levnadsr, vilket naturvrdsinsatser borde koncentreras till. S r troligen fallet, men det r fortfarande mystiskt hur jag d hittar hasselsnokar (unga sdana hittills) som ligger under samma platta som koppardlor. Egna observationer tycks ocks peka p att vuxna hasselsnokar verkar koppardlor sky p lukten. <br><br> <i>--- 2013-07-10 ---</i> <br> - Ett litet pilotprojekt r frresten igng, vilket innebr ett 100-tal plattor utplacerade. Uppdaterar med info nr de har kollats (de mste ligga ute ngra veckor innan frsta besket). <br><br> <i>--- 2013-07-10 ---</i> <br> - Fick ett intressant mail av en vnlig sjl som vill dela med sig av sina observationer: en hasselsnok som brukar finnas i en vedtrave under presenning var borta (och intressant nog fanns dr pltsligt koppardla, ca 80 cm upp!). Hasselsnoken terfanns sedan under en strre plt dr alla koppardlor hade frsvunnit (populrt tillhll fr koppardlor annars). Knner igen det dr! <b>Mycket vrdefull information som jag r ytterst tacksam ver att f!</b> Undrar hur mnga andra intressanta beteenden som finns observerade dr ute? <a href="mailto:john.ekoxe@gmail.com">Hr av er</a> om ni knner till ngot! <br><br> <i>--- 2013-07-10 ---</i> <br> <b>Pernetta, Reading, Allen. 2009. Chemoreception and kin discrimination by neonate smooth snakes, <i>Coronella austriaca</i>. <i>Animal Behaviour</i> 77 (2009): 363-368.</b> <br> - Ytterligare en luktstudie, denna gng frn Storbritannien. Gravida honor samlades in (2 respektive 7 [tv p varandra fljande r]), dr deras avkomma testades med avseende p bytesdjur och sin egen art. Det visade sig att fre frsta msningen kunde de skilja p bytesdjur jmfrt med destvatten, men inte jmfrt med parfym. Och ja, ven i denna studie rknades antalet tungviftningar. Efter frsta msningen lyckades hasselsnoksungarna skilja p bytesdjur och andra dofter. Det gjordes ven en annan test som underskte om nyfdda hasselsnokar kunde knna igen sina syskon, vilket de verkade kunna! Troligen en ytterst viktig medfdd egenskap fr att undvika kannibalism, som r ett knt fenomen hos hasselsnokar (men mig veterligen bara ldre som ter yngre). <br><br> <i>--- 2013-06-14 ---</i> <br> <b>Cabido et al. 2004. Chemosensory predator recognition induces defensive behavior in the slow-worm <i>Anguis fragilis</i>. <i>Can. J. Zool.</i> 2004. 82: 510-515.</b> <br> - S var vi framme vid den enda studien som jag har funnit dr koppardlans respons testas mot hasselsnokens doft. Som i experimenten nedan anvndes bomullstussar som stryks mot hasselsnok, och i detta fall testades ven vanlig snok och <i>Chalcides striatus</i>. Som referens anvndes destvatten. Det som mttes var antalet tungviftningar (direkta och indirekta) samt om doften utlste ngon form av flyktbeteende. Klart var att koppardlorna reagerade ganska starkt mot hasselsnoksdoft, och frskte fly fltet (och hade naturligtvis hg frekvens av tungviftningar mot doftkllan).<br><br>Det fanns ingen skillnad i respons bland unga eller vuxna koppardlor, ej heller ngon skillnad mellan kn. Drmot str det inga fakta kring vilka hasselsnokars doft de hade anvnt sig av (de fngade tv hasselsnokar i samma omrde som dlorna).<br><br>S sent som idag hittade jag en hasselsnok under en bit takpapp som lg ttt ihop med en koppardla! Det har den visserligen gjort innan, men d var den pvg att msa, nu var hasselsnoken nymsad sedan ngon vecka tillbaka. Det stmmer dligt med studien ovan! Anledningen till beteendet kan jag tnka mig r fljande:<br>1. Koppardlan tillhr en genvariant som inte reagerar p hasselsnok (fga troligt d hasselsnoken bevisligen ter en hel del koppardla).<br>2. Koppardlan kan skilja p vilka hasselsnokar som utgr ett hot fr den. Som jag skrivit nedan har jag kontrollerat pltar dr det vartenda gng under en hel ssong (2 ggr / vecka) legat koppardla, men nr en hasselsnok dk upp under plten syntes inga koppardlor till p tv veckor.<br><br>Knns alltid mrkligt att se koppardla ihop med hasselsnok under en platta, det r som att se en varg ligga och sova vid ett fr. <br><br> <i>--- 2013-06-13 ---</i> <br> <b>Amo, Lpez and Martn. 2004. Chemosensory Recognition and Behavioral Responses of Wall Lizards <i>Padarcis muralis</i> to Scent of Snakes that Pose Different Risks of Predation. <i>Copeia</i> 2004(3), pp.691-696.</b> <br> - Spansk studie av samma forskare som nedan, som uppenbarligen r minst lika intelligenta som jag :-). De har nmligen ven testat hur murdlan reagerar p doften av olika ormar, frn hg risk (hasselsnok d) till ingen risk (<i>Natrix maura</i>). dlorna kunde skilja farliga ormar frn ofarliga, men de gjorde ingen skillnad p arter av ormar som ter mycket dlor och de som bara ter dlor ibland. Detta avgjordes genom att mta antalet tungviftningar och antalet flyktfrsk. Men om jag har frsttt saken rtt s r det inte s att de aktuella ormarna aktivt jagar dlorna ngra lngre strckor. D borde ett ganska sparsamt agerande vara fullt tillrckligt fr att fly frn vilken ormart som helst.<br><br> Frfattarna refererar ven till en annan studie dr dlor <i>Mountain log skink</i> vljer skyddsplatser som inte har ngon, eller liten, doft av potentiellt farliga ormar. Sammanfattningsvis tycks det allts finnas en bra chans att koppardlor faktiskt kan knna doften av hasselsnok och reagera p den. Dock har den ju ett vldigt annorlunda levnadsstt jmfrt med murdlan. I studien rckte det med att stryka en bomullstuss p ryggen av ormarna fr att se en tydlig skillnad i reaktion hos murdlan. I mina gon tycks de d vara vldigt knsliga fr doften. Hade varit intressant att testa olika koncentrationer! Nvl, inga murdlor i Sverige! Val av refugier beroende p vilken hasselsnok som luktar nr det gller koppardlan blir allt mer intressant. <br><br> <i>--- 2013-06-13 ---</i> <br> <b>Amo, Lpez and Martn. 2004. Chemosensory Recognition of Tis Lizard Prey by the Ambush Smooth Snake. <i>Journal of Herpetology</i> Vol. 38, No 3, pp.451-454.</b> <br> - Spansk studie dr forskarna visar att hasselsnoken visar intresse fr doften av murdla <i>Podarcis muralis</i> genom att mta antalet tungviftningar per minut (och om de r riktade mot doftkllan eller ej - de hll fram luktkllan [avjonat vatten, cologne, doft frn hona respektive han av murdla] p en bomullstuss 1 cm frn snokens nos). Det var dock ingen skillnad gentemot han- eller honkn p murdlan, tvrt emot vad forskarna hade frvntat sig, d hanen utsndrar mer feromoner. De refererar ven till annan forskning som visar att ambush snakes ofta vljer genom lukten vilket omrde de vljer att sl sig ner i (undrar hur detta kan bevisas?). Denna forskning r INTE gjort p hasselsnok. Sen kan man ju fundera p om det r en skillnad p att hasselsnoken tycker att ngot luktar intressant, och att faktiskt uppska de stllen som r intressanta. Tycker gott att forskarna kunde passat p att doftbeta tre substrat (typ plattor) i sina terrarier och se vilket substrat hasselsnokarna drog sig till. <br><br>Om hasselsnokarna har utvecklats till att flja sina bytesdjur genom doften, borde ven bytesdjuren ha lrt sig hur en hasselsnok doftar. Vore intressant med studier ur motsatt synvinkel, dvs. hur reagerar dlor p hasselsnoksdoft, och framfr allt, VILKA hasselsnokar och VILKA dlor. Det r uppenbarligen en skillnad. <br><br> <i>--- 2013-06-08 ---</i> <br> <b>Borkovcova & Kopriva. 2005. Parasitic helminths of reptiles (Reptilia) in South Moravia (Czech Republic). <i>Parasitol Res</i> 95:77-78.</b> <br> - Sllsynt studie av parasiter, i detta fall inlvsmaskar (helminter - intressant namn!). Tre hasselsnokar underskta, dr en hade <i>Abbreviata sp.</i> i sig. Sger mig dock ingenting...Huggorm, snok, koppardla, sanddla och skogsdla i samma studie. 60 % av alla underskta individer var infekterade med inlvsmask. <br><br> <i>--- 2013-06-08 ---</i> <br> <b>Pernetta & Reading. 2009. Observations of two melanistic smooth snakes (<i>Coronella austriaca)</i> from Dorset, United Kingdom. <i>Acta Herpetelogica</i> 4(1):109-112.</b> <br> - Tv svarta hasselsnokar i Storbritannien! Det var ver 100 r sen senast! Spanien och Portugal r mig veterligen de enda andra lnderna dr melanistiska hasselsnokar har ptrffats. Ett ovanligt fenomen med andra ord! Undrar just hur mnga svarta hasselsnokar som misstagits fr huggormar? EDIT 20140304: Fick idag bekrftat att svarta hasselsnokar trffats p i Bjrlanda p Hisningen. <br><br> <i>--- 2013-05-29 ---</i> <br> <b>Key, M. 2002. Inferring the absence of a species - a case study of snakes. <i>Journal of wildlife management</i> 66(2):330-338</b> <br> - En mycket viktig studie dr forskaren frsker bestmma hur mnga besk som krvs fr att en art ska rknas som frnvarande med 95 % skerhet. De ormar som undersktes var aspisvipera, hasselsnok och vanlig snok. Det var en rejl skillnad i antalet besk beroende p om populationen av hasselsnoken var liten, medel eller stor (34, 5, 4 besk). Kery manar till fler underskning p andra stllen (n i Frankrike). Han nmner dock inget om att lgga ut plattor, vilket br gra att antalet besk som krvs minskar rejlt, i alla fall fr sm populationer. 4-5 besk fr att skert kunna sga om det finns hasselsnok hos en medelstor eller stor population p en lokal UTAN att lgga ut plattor tycker jag lter vldigt bra. Kategorisering av populationsstorlek r dock vldigt grovt gjord, och speglar inte p ngot stt ett faktiskt antal individer. En liknande underskning i Sverige fast med plattor och enbart hasselsnok som fokus br gras, d en siffra fr sannolikhet att hitta hasselsnok mste in i ekvationen. Kan en sdan siffra utkristalliseras, kan en mer vedertagen inventeringsmetodik tas fram. <br><br> <i>--- 2013-05-29 ---</i> <br> Har under den senaste veckan observerat hasselsnok tillsammans med koppardla under takpapp. Ganska liten hasselsnok (3 r?) och ganska stor koppardla. Har lite svrt att f ihop hur bytesdjur och rovdjur kan dela samma platta, det r ju ganska sent p ssongen och definitivt matdags! Kan koppardlorna avgra hur stor hasselsnoken r och drmed faran? Sen kan man ju fundera p om det faktiskt r en slump att sanddlorna som fanns i samma stenmur som hasselsnoken p aktuell lokal inte har synts till sedan ormen dk upp. Litteraturen sger att hasselsnok inte fredrar sanddla, men jag tvivlar...s opportunistisk som den r! Borde handla mer om att sanddlan r sparsamt frekommande. <br><br> <a href="http://commersen.lokaltidningen.se/pa-spaning-efter-hasselsnok-/20130521/artikler/705229931" target="_new">Commersen</a> gjorde ett litet reportage fr ett tag sedan, lsvrt! <br><br> <i>--- 2013-05-16 ---</i> <br> Koppardla och hasselsnok gmmer sig grna under stenar etc, och gillar ACOs. Fast den ena ter den andra. Det mste ju pg en selektion och evolution kring detta. Hasselsnoken mste ha framgng i att hitta bra gmstllen dr den hittar mycket koppardla, medan koppardla tar en risk varje gng den tar skydd under en sten d den riskerar sllskap av en hasselsnok.<br><br>Frsta frgan instller sig ju om hur starkt selektionstrycket faktiskt r. Andra frgan r om det finns ngra tecken p selektion. En studie som jag hnvisar till i litteraturgenomgngen sger att koppardlan skyr hasselsnoken p lukten. Det stmmer dligt med att de delar ACOs! I de fall jag har sttt p dem tillsammans r det dock tidigt p ssongen, och inte matdags n fr hasselsnoken.<br><br>Drar mig till minnes en lokal dr det under mnga r legat en strre plt, dr det alltid fanns koppardla. Mitt under ssongen hade jag dock en hasselsnok under denna, och efter det finns inte en koppardla under denna p ett par veckors tid!<br><br>Om koppardlan har en ssongsbetonad rdsla fr hasselsnok kan det tyda p ett vldigt nra samband med hasselsnoken. Genetiskt unik? Det r ont om liknande observationer i litteraturen. <br><br> <i>--- 2013-05-16 ---</i> <br> <b>Stumpel & Werf. 2012. Reptile habitat preference in heathland: implications for heathland management. <i>Herpetological journal</i> 22:179-182.</b> <br> - Hollndsk stuide dr det ges en lite mer nyanserad bild av hur hedlandskap br sktas. Ofta ses vegetationen i tv dimensioner, medan den tredimensionella strukturen givetvis r viktig! Det r ju den som skapar mikroklimatet, som r r betydelse fr reptilerna. Det var alldeles fr f observationer med av hasselsnok fr att det ska g att dra ngra slutsatser om just den arten, men ganska gott om observationer fr koppardla och huggorm (drygt 200 av varje). De mrkte dock inte upp individerna, s det finns gott om chanser fr dubbelrkningar. De hade anvnt sig av korrigerad plt, 50*60 cm, med ett mrkgrnt verdrag av plast fr att de skulle smlta in vl i landskapet. Bra tycker jag, men det lter ven dyrt... <br><br> <i>--- 2013-05-14 ---</i> <br> <b>Joppa, N. et al. 2008. Enviromental factors affecting sampling success of artificial cover objects. <i>Herpetological Conservation and Biology.</i> 5(1):143-148.</b> <br> - Amerikansk studie - EJ hasselsnok. Tidpunkt p dagen, temperatur och molnighet (positiv korrelation!) spelade roll fr hur framgngsrik inventering med ACO var. I studien anvnde de sig av plywood av samma anledning som jag brukar sga: den blir inte fr varm som t.ex. plt. Optimal temperatur enligt denna studie var 26 grader C. De brjade dock underska sina plattor 2 veckor efter att de lagts ut, vilket r ganska kort om tid. Lustigt nog hade de fr avsikt att kolla plattorna morgon och kvll (vilket gr att tidpunkten p dagen blir vldigt grov faktor). De fick dock ta till vara p de tillfllen som fanns, vilket gjorde att de flesta tidpunkterna p dagen fanns representerade (?). I vilket fall behvs mer forskning kring just ACOs, d de tycks vara det enda vettiga inventeringssttet som finns om man beaktar tidsaspekten. <br><br> <i>--- 2013-05-14 ---</i> <br> <b> Reading, C.J. et al. 2010. Are snakes in widespread decline? <i>Biology letters</i>.</b> <br> - 8 underskta ormarter, 17 populationer. 11 av dessa populationer uppvisar tydliga negativa trender, dessutom under samma tidsperiod. Det r allt mer tydligt att det behvs bra metoder fr p ett kvantifierbart stt underska ormpopulationer. I synnerhet ormar som har sm hemomrden och lg reproduktionstakt, vilket knnetecknar hasselsnok. Frfattarna i artikeln ppekar att inte bara frlust av habitat r ett problem, utan ven en smre kvalit av habitat. Miljgifter la tiaminbrist snuddar mina tankar... <br><br> <i>--- 2013-05-12 ---</i> <br> <b>Sewell, D. 2012. When is a species declining? Optimizing survey effort to detect population changes in reptiles. <i>Plos one</i> 7 Issue 8, e43387.</b> <br> - Brittisk forskning, dr hasselsnoken tillhr ovanligheterna i faunan. De testade bde att underska lmpliga naturliga substrat samt la ut plattor (plt och filt!). Lttast var att hitta koppardla, vilket r intressant d de i ngon mn delar detta undangmda levnadsstt med hasselsnok. Hasselsnoken var dock fr ftalig fr att denna metod skulle vara bra i Storbritannien. En mer organiserad, liknande arbetsinsats i Sverige skulle vara hgintressant, ven om frsta prioritet hr mste vara att f klm p var hasselsnok finns. De konstaterar i alla fall att ACOs (artificial cover objects) ger mycket strre sannolikhet att trffa p hasselsnok, koppardla eller vanlig snok. Enligt min mening r en annan stor frdel att arbetsinsatsen minskar radikalt. Visst, det r en del jobb med att gra iordning plattor och placera ut dem. Men det r bra mycket lttare att kolla av ett omrde genom att lyfta p dessa plattor, n att leta upp och lyfta p stenar, skrot etc. D frsta prioritet hr r frkomst / icke frekomst (i den mn det gr att konstatera det) kan ju ven allmnheten ltt kontrollera utlagda plattor. En annan frdel r ju att man r nra djuren nr plattans lyfts och det gr ltt att identifiera arterna... <br><br> <i>--- 2013-05-10 ---</i> <br> <b>Xavier, S. et al. 2009. Habitat suitability, threats and conservation of isolated populations of the smooth snake <i>(Coronella austriaca)</i> in the Iberian Peninsula.<i> Biological Conservation</i> 142 (2009) 344-352. </b><br> - Tankevckande artikel dr hasselsnoken trivs i de minst varma omrdena. Det r skillnad p vrme och vrme (i alla fall om man bor i Sverige och jmfr med Spanien). Det str ven klart att det r inte lnt mdan att leta efter hasselsnok i dessa omrden, i alla fall inte om man vill ha betalt. I genomsnitt hittade de 1 orm per 717 timmars fltarbete! Notera att det r dock i sdra Spanien, i norra delen av landet r framgngen bttre. En tanke r att hasselsnoken mste kunna klara sig under lng tid i ganska sm populationer. Den genetiska variationen i Spanien r i alla fall god, undrar hur det str till i Sverige? Arten har ju levt tskild frn kontinenten under ganska lng tid, troligen ca 8000 r. Det innebr, i vldigt grova drag, 1300 generationer. Gott om spelrum fr selektion (och sannolikt, det r ju trots allt en nordlig utpost i artens utbredning). <br><br> </div> </td> </tr> </table> </body> </html>